En utmaning

Det är tyst från mig här på bloggen och det beror till stor del på att all min energi går till revideringen av Brutna små regler. Om jag inte sitter vid datorn och skriver så tänker jag istället på manuset och jag har även konversationer med mina karaktärer (ibland ut högt så folk tittar konstigt på mig).

24 timmar om dygnet så är manuset det enda som snurrar i mitt huvud just nu.

Detta är nog den största revideringen jag hittills gjort i ett enda svep och på så här kort tid. Jag visste när jag skickade in manuset att det skulle behöva ändras om en hel del men kanske inte riktigt så här mycket. Och det är inte förlaget eller redaktören som bett mig om det utan det blev bara så. Mina kugghjul började snurra när jag fick tillbaka kommentarerna av redaktören och sedan tog det fart. Jag flyttade några scener då manuset var lite bak tungt (Påpekande av redaktören), precis som Hemligheter små var. Börjar se ett mönster här 🙂 Och sedan behövdes det skrivas nya scener för att binda ihop det igen och då dök nya idéer upp och så har det fortsatt.

Grundstoryn är fortfarande kvar och merparten av scenerna men på lite andra platser än vad jag hade dem från början. Jag jobbar med tillbakablickar, vilket är nytt för mig, och flyttat större delan av handlingen från Stockholm till Forsberga eftersom det är det lilla samhället som binder ihop böckerna. Det är ett slitigt jobb men jag kan verkligen se hur mycket bättre det blir. Och jag hoppas att min redaktör ska hålla med mig om det när jag skickar in det igen i slutet av månaden.

Den där goa känslan, som jag hade med Hemligheter små, att detta kommer att bli en sjukt bra bok börjar så smått krypa fram och jag njuter verkligen av att få göra detta en gång till. Det ska bli så spännande att se vad ni kommer att tycka om Agnes och Marcus och deras berättelse.

Kram på er alla fina <3