Härliga måndag
Hej finisar <3
Det är måndag och ny vecka. Semestern är officiellt slut (mannen har börjat jobba igen) och på onsdag börjar barnen skolan. Jag längtar faktiskt lite efter det. Struktur och ordning och rutiner.
Själv kämpar jag på med manus 3 i Forsberga serien. 10 dagar kvar innan det ska skickas in till förlaget och jag fick för mig att skriva om hela början. Ja så kan det bli ibland. Det kändes bara som att den inte passade längre. Så nu sitter jag med det i några dagar innan jag ska gå igenom hela manuset igen.
Jag gillar verkligen stommen som jag byggt, plotten och vändningarna som finns. Och slutet. Jag älskar slutet. Dock vet jag av erfarenhet att det finns en hel del att jobba med och att första revideringsrundan med förläggaren/redaktören kommer att vara tung och jag kommer att slita mitt hår och tårarna kommer inte att vara långt borta, men av någon konstig anledning så ser jag faktiskt fram emot det.
Hur går det för er andra med era skrivprojekt?
Och har ni börjat planera inför bokmässan än? Nu är det ju inte lång tid kvar ju 🙂 Jag har planerat att vara där alla dagar detta år och hoppas verkligen att jag kan vara det. Jag kommer mestadels hänga i förlagets monter, kanske gå på några seminarier och föreläsningar. Köpa böcker så klart 🙂 Har en hel del som jag har siktet inställt på att införskaffa 🙂 Och mingla. Jag vill mingla i år. Träffa och prata med författarkollegier och läsare. Knyta kontakter. Utmana mig själv att inte vara så introvert liksom. Vi får se hur det går i slutändan men det är tanken i alla fall 🙂
Kram på er <3
Ps. Fick en jättefin recension av Brutna små regler idag på Cissis bokblogg 🙂 In och läs den vet ja!
En kommentar
Elisabet Nielsen
Lycka till med manuset och mässplanerna, Christina!
Jag hade närt vissa planer på att försöka skriva en novell till Lovreads romancenovelltävling – noveller är inte mitt format men den här skulle vara max 50.000 tecken och i det litet längre formatet har jag stundtals lyckats få ihop några hyfsat läsbara saker. Men jag kan nu definitivt konstatera att det nog gick sisådär.
Ganska rejält sisådär, dessutom. Det är möjligt att det kanske går att göra någonting av den berättelsen – och jag gillar den här historien skarpt – men den skulle förmodligen landa på minst 25.000 – 30.000 tecken över max om den skall få någon som helst balans.
Jag leker litet med tanken på att ta en historia som snurrar runt i bakgrunden i mitt huvudprojekt och försöka göra någonting av den, men det är vid det här laget ganska kort tid kvar att skriva den och slipa och polera upp den till någorlunda acceptabelt skick. För man vill ju inte släppa ifrån sig någonting halvdant.