Har lagt upp två kapitel till ur ”Född ur Döden” på sidan kapitel1.se!
Ni får gärna gå in och läsa!
Romanceförfattare
Har lagt upp två kapitel till ur ”Född ur Döden” på sidan kapitel1.se!
Ni får gärna gå in och läsa!
665 ord blev det skrivet ikväll 🙂
Jag hoppas på lika många eller mer i morgon!
God natt!
När jag sitter och skriver så vill jag att allt ska bli perfekt med en gång. Jag hänger upp mig på formuleringar och kan inte riktigt bara låta orden flöda. Det känns hämmande och gör att det tar lång tid för mig att skriva. Jag önskar att jag bara kunde släppa kontrollen och tänka att det redigerar jag sen men det är svårt. Jag är som sagt perfektionist med det jag gör.
Hur gör ni när ni skriver?
Skriver ni bara på och låter orden flöda eller är ni som mig som måste få det så perfekt som möjligt från början?
Någon som har något tips på hur jag kan öva upp mig i att släppa lite på kontrollen?
På sidan Kapitel1.se har jag lagt upp de två första kapitlen ur Född ur Döden.
Ni får gärna gå in och läsa och ge era synpunkter om ni är medlemmar på sidan. Är ni inte medlemmar så bli det 🙂 En rolig och inspirerande sida för författare.
Som jag längtar efter fredagar 🙂
Varje måndag börjar jag längta och nedräkningen till fredagen börjar. Veckan blir en enda lång väntan på att få fredag igen!
Det är på helgerna jag har en chans att hinna skriva. På vardagarna måste jobbet gå före och just nu har jag så mycket att göra att jag måste sitta hela dagarna och kvällarna för att hinna. Jätte skoj men det kliar i fingrarna efter att få sitta vid datorn och knappra på tangenterna och skriva några sidor.
Hur lägger ni upp ert skrivande?
Skriver ni lite varje dag, när andan faller på eller blir det när det finns tid?
Kram
Ett litet smakprov 🙂
”Klapprandet av kvinnans skor ekade i Hunters huvud där han stod gömd i skuggorna och betraktade den slanka, affärsklädda unga kvinna som skyndade fram längs gatan. Han kände hur törsten slet och brände i halsen. På några få sekundet skulle han kunna vara framme hos henne, låta sina tänder sjunka in i den mjuka varma huden och låta blodet smeka hans strupe som skulle jaga bort den brinnande hungern. Hunter skulle precis ta sats när han hejdade sig. Rädsla, ilska och uppgivenhet sköljde över honom och han stapplade bakåt av chocken. Känslorna som genomfor honom var inte hans egna och han var tvungen att stödja sig mot den kalla väggen för att inte tappa balansen. Han hade inte upplevt dessa känslor på flera hundra år och hade glömt den smärta som de kunde orsaka.”
Börjar få lite panik just nu då novellen fortfarande inte är klar och den ska vara inskickad senast 1 mars!! Hur ska jag få ihop detta?
Måste ju jobba också så jag kan ju inte skriva hela dagen i morgon 🙁
Får sitta en stund nu ikväll och se hur långt jag kommer!