I dag har jag skickat iväg manuset till åtta förlag.
Magen är i en enda stor knut och händerna darrade när jag tryckte på skicka.
Tänk om ingen tycker om det?
Jag räknar med refuseringar, från alla åtta, men ändå… långt där inne så lyser hoppet. Att de kanske kanske kan tycka om den lika mycket som jag. Att de ser diamanten som gömmer sig där inne men som bara behöver filas och putsas lite till och att med deras hjälp kan den gnistra.
Nu är det bara att vänta.
Under tiden ska jag vara testläsare på ett manus och fortsätta skriva på manus nummer 2.
Ja efter det så kan man ju inte göra något 🙂 Det som gått iväg har ju gått iväg.
Men men nu läser jag ditt manus och strukturerar upp mitt eget om Agnes så jag kan fortsätta skriva på det medan jag väntar på svar!
Kram kram
12 kommentarer
Sara
Känner igen känslan. Finns inget läskigare knapptryck än att klicka iväg ett manus. 🙂
christinas
Ja efter det så kan man ju inte göra något 🙂 Det som gått iväg har ju gått iväg.
Men men nu läser jag ditt manus och strukturerar upp mitt eget om Agnes så jag kan fortsätta skriva på det medan jag väntar på svar!
Kram kram
Sara
Ja, man får försöka hålla sig sysselsatt 🙂
christinas
Precis 🙂
Maria V
Spännande! Jag håller tummarna för positivt resultat 🙂
christinas
Tack så jättemycket <3
Kram
Lina
Lycka till!
Håller tummar och tår 🙂
christinas
Tack så jättemycket <3
Kram
Susanne Ahlenius
Håller alla tummar!
christinas
Tack så jättemycket <3
Anna
Åh, vad spännande! Lycka till! 😀
christinas
Tack så jättemycket <3
Kram