Feminism, stereotypa könsroller och romance så klart!

Detta inlägg skrevs från början för Debutantbloggen men jag tycker att det är såpass viktigt att jag vill ha med det här på min egen blogg, i sin helhet, också.

Ni som läser denna blogg vet antagligen vid det här laget att jag brinner för romance genren 🙂 Det har jag alltid gjort men det fanns en tid då jag inte pratade högt om vad för böcker jag tyckte om att läsa. Jag smusslade med det och gömde böckerna bakom tidningar när jag läste på bussen till och från skolan osv. Inte för att jag skämdes, utan för att jag var så trött på alla blickar, viskningar och förutfattade meningar som folk tyckte sig ha rätten att tala om för mig. Då kunde jag inte argumentera tillbaka eller sätta ord på varför jag älskade böckerna, jag visste bara att jag älskade dem.

Det är annorlunda nu.

Jag har byggt en trygg plattform att stå på och jag fortsätter att bygga på den dagligen genom att läsa mängder med böcker, söka information och hålla mig uppdaterad om vad som händer i Romance världen, vart utvecklingen är på väg. För det är en genre som ständigt utvecklas, som ligger i framkant och till och med är före vårt samhälle i många avseenden. Men precis som i andra genrer så finns de böcker som är bekymmersamma. Och av någon anledning så är det alltid dessa böcker som lyfts fram när genren granskas under lupp i bla. media.

Då får man höra att böckerna inte är feministiska och att de är könsstereotypa och saknar djup. Påståenden som inte kunde vara mer fel. Ja, för de flesta av romance böckerna som skrivs idag i alla fall. Och det är sådant som får mig att gå igång och vilja ge mig in i en diskussion med de som har denna skeva uppfattning om genren.

Feminism handlar om tron ​​att kvinnor och män borde ha lika rättigheter och möjligheter. Det inkluderar att skapa utrymmen för kvinnors röster att bli hörda. Bokbranschen har historiskt sett varit en mansklubb, men romance genren har brutit sig loss och utvecklats till att bli ett skyddat utrymme för kvinnors skrivande. Kanske är det därför romance ofta nedvärderas av den litterära världen?
För det är vinnorna som står i centrum när det kommer till romance. Det är övervägande kvinnor som skriver och läser romance och det är kvinnor som historierna handlar om. Det är också övervägande kvinnor som arbetar med utgivningen av romance böcker på de stora förlagshusen, så visst tusan är genren feministisk. Det går dock inte att sticka under stolen att det finns många romance troper som inte känns särskilt feministiska tex, kvinnor i nöd som väntar på att mannen ska rädda dem och alfamän som dundrar in och tar vad de vill ha utan att reflektera över vad kvinnan vill och kvinnor som faller handlöst för dessa alfamän trots att de är riktiga skitstövlar, men faktum är att inte varje roman använder sig av dessa troper. De finns så många fler, så många som bejakar de feministiska värderingarna.

Romance genren har följt med samhällets utveckling och är väldigt annorlunda idag än vad de var för fem, tio, trettio år sedan och om man kollar på utbudet idag så finns det övervägande historier om kvinnor som tar ansvar, som får vad de vill ha och som vänder på steken i svåra situationer. Läsarna vill ha hjältinnor som de kan identifiera sig med (i alla fall en liten del) och som de kan se upp till och de flesta författare levererar faktiskt just det. De väljer att ta sin historia i otroligt feministiska riktningar.

De har starka kvinnliga huvudkaraktärer och kvinnors behov sätts först. De låter kvinnor utforska sina fantasier på ett tryggt sätt och de tillåter kvinnor att ta kontroll över sin sexualitet, oavsett vad deras situation är i verkliga livet.

Men det är inte bara könsrollerna för kvinnliga karaktärer som har fått en makeover. I tex. historiska romance böcker är hjältarna som för en generation sedan hade plöjt sig igenom våra hjältinnor utan att bry sig om konsekvenserna inte längre lika vårdslösa med kvinnornas rykte. De bryr sig också om familjen och vill vara närvarande i sina egna barns liv, ofta för att deras fäder var frånvarande, missbrukande eller överdriven besatt av klass och social status. Och de bestämmer sig regelbundet för att gifta sig med kvinnor som är vackra och fogliga, bara för att sedan känna sig dragna till okonventionella kvinnor som själva står i strid med samhällsnormer. Även i samtida romance böcker ser vi denna utvecklig, där männen inte känner sig hotade av en kvinna som är framgångsrik och som vet vad hon vill ha. Där de faktiskt står upp för kvinnor när de blir orättvist behandlade. Män som säger ifrån till andra män när de beter sig som skitstövlar, som inte står bredvid och ser på utan faktiskt agerar.

Det är en fantastisk utveckling som romance genren gjort och jag hoppas att folk (framför allt kanske media då det är genom dem som icke romance läsare får sina intryck av genren) kan få upp ögonen för detta och inte längre hålla fast vid de gamla föreställningarna som de har. Jag ser fram emot en tid då jag slipper ta diskussionen om jag kan vara feminist och samtidigt älska romance eller då seminarium/föreläsningar inte längre behövs för att bla. diskutera om man kan kalla romance för en feministisk genre trots att böckerna ofta skildrar stereotypa könsroller? (Bara den frågeställningen får det att krypa under skinnet på mig och jag inser att den som ställt frågan antagligen inte läst så många romance böcker publicerade de senaste åren.)

Men tills den dagen kommer så fortsätter jag – och många med mig – att ta dessa diskussioner. Att sprida kunskap. Och jag gör det med ett leende på läpparna, för jag får ju prata om något jag älskar.

En utmaning

Det är tyst från mig här på bloggen och det beror till stor del på att all min energi går till revideringen av Brutna små regler. Om jag inte sitter vid datorn och skriver så tänker jag istället på manuset och jag har även konversationer med mina karaktärer (ibland ut högt så folk tittar konstigt på mig).

24 timmar om dygnet så är manuset det enda som snurrar i mitt huvud just nu.

Detta är nog den största revideringen jag hittills gjort i ett enda svep och på så här kort tid. Jag visste när jag skickade in manuset att det skulle behöva ändras om en hel del men kanske inte riktigt så här mycket. Och det är inte förlaget eller redaktören som bett mig om det utan det blev bara så. Mina kugghjul började snurra när jag fick tillbaka kommentarerna av redaktören och sedan tog det fart. Jag flyttade några scener då manuset var lite bak tungt (Påpekande av redaktören), precis som Hemligheter små var. Börjar se ett mönster här 🙂 Och sedan behövdes det skrivas nya scener för att binda ihop det igen och då dök nya idéer upp och så har det fortsatt.

Grundstoryn är fortfarande kvar och merparten av scenerna men på lite andra platser än vad jag hade dem från början. Jag jobbar med tillbakablickar, vilket är nytt för mig, och flyttat större delan av handlingen från Stockholm till Forsberga eftersom det är det lilla samhället som binder ihop böckerna. Det är ett slitigt jobb men jag kan verkligen se hur mycket bättre det blir. Och jag hoppas att min redaktör ska hålla med mig om det när jag skickar in det igen i slutet av månaden.

Den där goa känslan, som jag hade med Hemligheter små, att detta kommer att bli en sjukt bra bok börjar så smått krypa fram och jag njuter verkligen av att få göra detta en gång till. Det ska bli så spännande att se vad ni kommer att tycka om Agnes och Marcus och deras berättelse.

Kram på er alla fina <3

Att presentera sig själv och sitt skrivande

Idag, på morgonen, har jag filat lite på breven att skicka till agenturerna. Det där med att kortfattat presentera sig själv och sitt skrivande är riktigt svårt tycker jag. Man vill ju att de ska tycka att man låter intressant utan att verka ha för mycket hybris. En svår balansgång.

Jag hade samma problem när jag skulle skriva följebrevet till Hemligheter små, vilket efter många omskrivningar blev ganska så bra ändå.

Men nu är nålsögat snäppet mindre och presentationen måste vara spot-on då de flesta agenturer inte tar emot manuset utan denna första kontakt. Det blir till att fila på dem lite till innan jag skickar iväg dem.

Vad har ni för tankar kring detta med agenter?

 

Jag känner mig lugn

Jag vet inte riktigt vad det beror på men när jag arbetar med manus två så känner jag mig otroligt lugn. Jag har redigerat ca hälften av texten hittills och än så länge har jag inte drabbats av några större dippar utan det känns som sagt lugnt. Kanske beror det på att jag litar mer på processen, jag vet vad som kommer att ske under resans gång. Att jag helt enkelt vet bättre nu än vad jag gjorde när jag skrev och redigerade Hemligheter små. Att jag samlat på mig fler redskap att använda mig av.

Jag vet att jag kommer att tvivla, det är också en del av processen men just nu så känns det helt okej att dessa perioder kommer att dyka upp för jag vet att de kommer att pressa mig till att skriva ännu bättre och att de kommer att gå över. Att de inte varar för alltid.

Jag passar på att njuta av redigeringen, av texten och av karaktärerna. Om jag lyckas hålla ihop denna story hela vägen så kan det bli riktigt riktigt bra. Kanske till och med snäppet bättre än Hemligheter små 🙂

Hur går det för er andra? Vart befinner ni er i processen?

Jo, jag måste ju även tipsa er om att kika in på debutantbloggen idag då jag bloggar om UST. Något som de flesta romanceläsare och romanförfattare känner till men som även kan användas i andra typer av genrelitteratur för att skapa lite extra spänning mellan karaktärerna 🙂

Lördagkväll hemma hos mig

Sitter i soffan med en varm liten vovve sovandes i knät och på tv:n spelas det upp Youtube klipp efter Youtube klipp med olika dataspel som yngsta sonen vill börja spela.

På bordet står en skål med Skittles och jag mumsar på dem medan jag försöker att skriva ihop ett blogginlägg till Debutantbloggen.

Marknadsföring kommer det antagligen att handla om. Vi får se om jag kan få ihop något bra och läsvärt. Jag har gjort upp en plan för marknadsföringen av Hemligheter små, något jag kommer att skriva om i inlägget på Debutantbloggen på måndag. Jag kommer att få sköta all marknadsföring själv så det gäller verkligen att ha en plan om jag ska få detta att fungera så som jag vill att det ska bli.

Hur tänker ni kring marknadsföring av boken/böckerna?

Snart är det dags 🙂

 

Releasefest funderingar

Har lite smått börjat fungera kring detta med releasefest för Hemligheter små. Att det ska bli en är självklart men frågan är när, var och hur?

När vet jag på ett ungefär, det blir i samband med att boken släpps i början av maj. Ska mejla förlaget och se om jag kan få ett mer exakt datum. Men då dyker ju frågan upp om det här med inbjudningar. Ska man skicka personliga inbjudningar eller göra ett evenemang på Facebook och bjuda in folk via det? Eller en blandning av båda?

Var? Det blir i Borås någonstans 🙂 Tror jag 🙂

Sen är det det här med hur.
Här behöver jag hjälp. Så ös på med era bästa förslag på hur en bra releasefest ska vara? Ska det vara ett quiz om boken? Kanske ett mingelbingo? Gillar ni när författaren läser högt ur boken? Tal?

Ja, vad har gjort de releasefester ni varit på eller anordnat riktigt bra?

Bild från Unsplash.com
Fotograf: Tamara Menzi

Fulgråter 

Har precis fulgråtit en stund här på morgonen efter att jag fått ett mejl från förlaget där det stod att alla ändringar är införda och att manuset skickas till sättning i eftermiddag 🙂 

Jag kan inte fatta att det är över. Klart. Finito. Tre års hårt arbete har resulterat i det här. Ett manus som snart ska bli en bok. En riktig bok. Skriven av mig. 

Jag hade inte kunnat göra det utan alla som funnits där på vägen. Min familj, testläsare, ni som läser bloggen, förlaget med min förläggare och mina redaktörer. Ni är alla guld värda. Ni har hjälpt mig att förverkliga drömmen.  

Tack! 

Nu väntar nya utmaningar och ännu mer hårt jobb. Jag vet vad jag vill med mitt skrivande och nu är det bara att köra på för att nå dit. Jag kommer aldrig ge upp. 

Genomläsning klar + omslags funderingar

Sista genomläsningen innan manuset sätts är klart. Det blev några ändringar till som ska föras in (jag har skrivit ner dem i ett separat dokument som jag ska skicka till redaktören) men sedan är det klart. Bara korrektur som återstår.

3 månader kvar ungefär. Sedan finns den där ute. I stora världen. Min lilla bok.

Förra veckan fick jag baksidestexten. Den är så fin. Ska kolla om det är okej att jag lägger upp den på bloggen så att ni får läsa 🙂

Nu väntar jag spänt på att få se omslaget. Det borde bli klart i slutet av februari början på mars. Ska bli kul och se hur de tänkt sig jämfört med vad jag har för tankar. Omslag är ju något man funderat på ett tag. Det är ju så viktigt för att boken ska synas, att man ska få rätt känsla när man ser den.

Här är några omslag som jag verkligen gillar och dessa stilar skulle passa min lilla bok!

Bild lånad från bokus.com
Bild lånad från bokus.com
Bild lånad från bokus.com
Bild lånad från bokus.com
Bild lånad från bokus.com

Här är några bilder som jag sparat i min mapp (när jag funderade på att ge ut själv 🙂 )

Bild från Unsplash.com
Bild från Unsplash.com
Bild från Unsplash.com
Bild från Unsplash.com

Som sagt blomstertemat är något jag verkligen fastnat för 🙂 Kan ju ha med att göra att det förekommer ganska mycket blommor och växter i boken!

Vi får se vad det blir. Kanske har formgivarna på förlaget helt andra idéer 🙂

Jag lever

Vet att det varit lite tyst från mig ett tag men jag lovar att jag lever.

Igår skickade jag tillbaka manuset till förlaget efter att ha slutredigerat det. Vi stötte på ett problem som fick mig att slå bakut först men nu känns det ganska okej med hur det blev. Önskar bara att jag hade fått informationen om hur de hanterar mamma/pappa i texten lite tidigare i redigeringsprocessen så att jag hade haft mer tid på mig till att få texten att flyta med de nya ändringarna. Läsarna kommer antagligen inte att reagera på det men för perfektionisten i mig är det fortfarande jobbigt.

Nu väntar jag in den tryckfärdiga pdf:en som ska korr läsas. Och det gör jag genom att åka skidor hela dagarna med fina familjen, äta god mat, bada bastu, dricka ett glas vin och kanske äta en bit choklad 🙂 Ja i alla fall i några dagar till. Nästa vecka är det dags att återvända till vardagen igen men fram tills dess ska jag bara ta det lugnt och vila. Kanske läsa en bok eller två 🙂 Och vara testläsare på fina Saras nya manus som jag verkligen ser fram emot att läsa.

Glöm inte att kika in på debutantbloggen också 🙂 Där bloggar jag på måndagar och resten av veckans dagar hittar ni fler spännande inlägg av mina medbloggare!

Jag älskar mitt manus

Måste bara titta in lite snabbt och säga att jag älskar älskar älskar mitt manus 🙂

Fick tillbaka det idag från förlagets redaktör så nu är det slutredigeringen som gäller under de närmsta dagarna. På måndag ska det vara helt klart.

Det är så sjukt. På måndag ska jag ha lagt sista handen vid manuset. Efter två år så är det alldeles strax dags att släppa taget om Alexandra och Daniel. Blir lite tårögd när jag tänker på det, att jag inte längre få hänga med dessa underbara personer varje dag.

Nu ska jag njuta av de sista dagarna vi har tillsammans. Och hålla kvar den här känslan jag har just nu. Att jag ÄLSKAR mitt manus!